Coconut heaven?
Jag tror vi dog och kom till kokonsötshimlen!
Imorse klockan fem ringde klockan (vet inte varför jag utsätter mig för sådana uppstigninstider på semestern....?). Ch hoppade ur sängen som vanligt, själv släpade jag mig ur densamma vid halvsex-snåret. Efter snabb frukost på hotellet tog vi en taxi till flygplatsen i Ho Chi Minh, ca 30 minuters färd genom en underbar stad som höll på att vakna.
Flyget till Phu Qouc tog exakt 35 minuter (!). Vi hann knappt upp i luften förrän det var dags att förbereda för landning. Flygplanet var helt nytt och fräscht, och det var gott om plats för benen. Vi fick dricksvatten och en kall handduk för händerna :) Vietnam Airways ftw!
När vi landat fick vi åka buss från planet in till terminalen, ca 400 m. Och lagom när vi kom in, hade tagit en bagagevagn och tänkte gå på toa kom vårt bagage. Dvs typ 10 min efter det att vi landat. Kastrup kanske hade kunnat lära sig ett och annat av den här flygplatsen!
Utanför stod en chaufför med en fin skylt: Frida Perche. Man tackar! Vi och tre fransman delade på en minibuss de ca 10 minuterna det tog att åka till hotellet. Och här är vi nu! I kokosnötshimlen.
Vi sitter på vår terass och bara njuter. Vi har redan tagit ett dopp i havet och ätit en helt underbar lunch. Himlen?
//Storasyster